Monday, December 31, 2012

Vidriga vinterkräksjukan

Jag har varit frånvarande här på bloggen hela veckan och det beror inte bara på den fantastiska helg jag haft med 30-årskalas och århundradets bröllop, utan även på två omgångar av vinterkräksjuka. Jag tackar dock ödmjukast den som tackas ska för att jag slapp vara magsjuk i helgen. Det fick räcka med en dunderförkylning, det är ju trots allt hanterbart. Idag är vi ännu friska nog att fira nyårsaftonen, men då hör istället hälften av våra gäster av sig och har drabbats av denna illasinnade vintersjuka. Usch och fy och nej tack.

Tuesday, December 25, 2012

Juldagen

Jag gör absolut ingenting idag. Eller ja, det är förstås inte sant. Jag tar igen två månaders förlorat gos och går princip omkring i huset med en tiokilosigel hängande från ena sidan. Jullov för annars hårt arbetande mamma har resulterat i gallskrik, panik och skärrade jag-kommer-att-bli-övergiven-om-jag-inte-skriker-tillräckligt-högt-utbrott, om jag så mycket går på toaletten. Har jag nämnt att jag är glad att det inte är jag som skolar in på förskolan om två veckor? Nåväl, det är hur som helst mysigt att snusa bebis och strosa runt i raggsockor, äta Rocky road och värma sig framför brasan. Jul är bra ändå.

Monday, December 24, 2012

God Jul

Vi har byggt en snögubbe idag och det är inte illa om man är skåning. Tur man gift sig med en smålänning så man får sig en vit jul då och då. Den här glada julgranspyntaren har sovit middag i tre timmar efter pärsen, medan övriga har ätit risgrynsgröt, pratat politik och smakat på julgodiset jag totade ihop sent igårkväll.

God Jul vänner, hoppas ni har en fin dag med de bästa för er.

Sunday, December 23, 2012

Klädsel mörk kostym

Dagen innan julafton och jag har inte riktigt någon julkänsla, trots allt det vita utanför fönstret, eld i spisen och maken som bakar vörtbröd, värmer glögg och griljerar veganskinka. Men det kommer nog. Problemet är att mina tankar snarare är en vecka framåt i tiden, på det bröllop vi ska närvara på då, våra bästa vänners bröllop. Det är ju en del att tänka på inför ett dylikt spektakel. Vilken klänning man ska ha till exempel. Systerdottern, som är 8, tyckte den här. Men jag tänker att risk för att jag liksom steal the thunder föreligger.

Wednesday, December 19, 2012

Och en stressad mamma som har skinkan full av jul

Det kändes så trist att lämna er med den hemskt nedslående förra posten men har gått i ett sedan dess, som det ju så ofta gör innan jul.

Kommer ni ihåg att jag skrev om hur jag glömmer allt mer i vardagsstressen? Igår när jag kom ut från mitt livs första föräldramöte och tittade på telefonen hade jag ungefär 100 sms från finaste Mia som stått och väntat på mig utanför en kyrka här i stan. I min totala förvirring hade jag lurat iväg henne på julkonsert en dag för tidigt! Som tur är reder sig Mia väl utan mig för hon hittade en annan julkonsert just i den kyrkan vid den tiden och ikväll provar vi igen.

Föräldramötet ja, så skönt, vi har fått förskoleplats och det är så skönt. Det blev ett privat alternativ och på andra sidan stan men vi vågade inte vänta på kommunen längre nu när det bara är yre veckor kvar och detta alternativet dök upp. Så nu börjar pyret på dagis den 14 januari.

Ekoklappar

Jag är glad åt att i år äntligen lyckats med konststycket att inte gå loss med julklappar och på det viset bidra till en mer klimatsmart jul.

Våra yngsta syskonbarn får i år varsin fin barnbok och de äldre ett teaterbesök (som vanligt). I januari går vi och ser "Den elektriska flickan" på Hipp i Malmö. Våra föräldrar får vars en kalender med bilder på barnbarnen och syskonen fick en gåva av återvunnet material för vilka pengarna gick till ett musikprojekt i Ghana som våra vänner arbetar med. Till varandra ger vi endast en liten sak och min till Erik är köpt på second hand.

En annan bra grej var att de julklappar Carla fick (vi firade tidig jul med min familj eftersom päronen åker iväg) till stor del var loppisfyndade eller bidrag till något större (ny bilbarnstol). Några nya klappar blev det också men fina leksaker i trä som jag hoppas håller länge, en pyamas, en tröja i ekobomull och en lemurnalle från Barncancerfonden som genast blev storfavorit.

Det här känns som en bra tradition som jag vill hålla fast vid. Hur tänker ni med klappar?

Saturday, December 15, 2012

När man inte orkar

Vänner som blir orättvist behandlade av livet, en skolmassaker, mer cancer. Oftast orkar jag vara tacksam för allt det oerhört fina jag har i mitt liv men ibland vill jag bara stänga ute världen, sluta läsa tidningen, och be mina vänner att inte ens hoppas. Idag är en sådan dag.

Friday, December 14, 2012

Lucia

Tre luciatåg såg jag igår. Ett på tv, ett i skolan och ett i kyrkan på kvällen med en ettårig i knät som först för full hals sjöng med i de tre första sångerna för att sedan totalkrascha i min famn och sova sig igenom resterande konsert.

Aj

Igår halkade jag på köksgolvet, varpå jag ramlade baklänges och satte svanskotan rakt på en trekantig byggkloss. Resultatet? Jag kan inte sätta mig ner idag utan att grimasera av smärta. Byggklossincidenter, en högriskfaktor man uppenbarligen aldrig funderar över innan man får barn.

Thursday, December 13, 2012

Den eviga dagiskön

Det är nu mindre än en månad tills det är tänkt att Carla ska börja på förskolan och vi har ännu inte hört ett knyst från kommunen där vi står i kö sedan 13 månader.När maken ringer får vi ett kryptiskt svar om platsgaranti men inget mer.

Man förstår ju varför det inte finns platser. Den enda gången det naturligt skapas nya platser måste vara i augusti när barn slutar för att börja skolan. Men ändå, det kan ju inte komma som en överraskning att folk behöver dagisplatser vid olika tidpunkter på året. Någon måste ju ha tänkt till. Tycker man.

Hur som helst tröttnade vi på att vänta och har börjat se oss om efter alternativ. Vi hade turen att få nys om ett nyöppnat privat dagis och idag har Skryllet med far varit där och hälsat på och vi fick plats med en gång. Det ligger visserligen lite längre bort än vad vi tänkt oss men det verkade bra, med gott om plats, närhet till natur och med pedagoger som har stora planer och många bra tankar. Nu håller vi tummarna för att allt går som det ska och vi kan börja skola in efter jul.

Wednesday, December 12, 2012

Peliden Akhilleus

Mina belästa vänner där ute, är det någon som har tagit sig igenom hela Iliaden och Odysséen? Jag sitter och filar på morgondagens föreläsning om trojanska kriget och dessa våra äldsta västerländska epos och inser att jag aldrig läst dem i sin helhet. Jag som ryser bara jag hör inledningsfrasen om vreden som brann i hexame
ter, har helt enkelt aldrig tagit mig för detta företag. So hit me, borde jag?

Tuesday, December 11, 2012

Att vara tålmodig med skrikande barn

Var på middag med några vänner och vi kom att diskutera tålamod. De tyckte att jag har så bra tålamod med Skryllet. Jag förstod inte vad de menade, måste ha förväxlat tålamod med uppgivenhet.

Monday, December 10, 2012

Ett missat SM-guld men gyllene lussekatter

Annars tog min man SM-silver i amatör-MMA. Jag bar där och hejade pyret tvåmgsomhändertogs av min mamma socionomen så hon fick inte se när pappan fick halva fejjan sönderslagen och tur var kanske det. Istället tog hon en tur på stan med mormor och tittade på isfigurer, häst och vagn och gulliga pingviner i skylten på Hansa.
Jag var faktiskt också med på stan och jag fick den finaste julröda tröjan av mamma i födelsedagspresent. Jag hittade fantastiska skor till det stundande bröllopet och dessutom fyndade jag två julklappar på second hand och en liten gåva till en liten T som kommit till världen. Sist men inte minst ramlade jag över en underbar grön sjal på Meloa, något jag länge velat ha.
Igår skulle vi ha lyssnat på luciakonsert men eftersom folk i Skåne inte kan förflytta sig när det kommer snö, blev den inställd. Istället blev det julmusik, lussekattsbak och julklappsinslagning. Pyret tog hand om snörena, jag om paketen och maken om katterna. Snacka om familjeaktivitet. 

Svenhippa, snö och lussekatter

Det har varit en sådan där helg igen, ni vet en sådan helg som är det enda jag skriver om nuförtiden. Kanske för att det känns viktigt att komma ihåg kust sådana här helger.

Vi började med ledig fredag och svenhippa (för vi var ju en salig blandning människor och det är inget vanligt bröllop). Det stod islandshästridning på schemat men det blev inställt på grund av
töväder. Istället åt vi långbrunch och lekte lekar innan vi åkte ut till Bokskogen där vi tände en brasa, stoppade i oss nybakade lussisar och drack varm glögg på termos. En improviserad hinderbana hann vi med innan nästa anhalt, lite klassisk discobowling. Har ni tänkt på hur
kul man kan ha när man bowlar?

Kvällen avslutades med en underbar risotto, vin, nybakat bröd och mer bubblor hemma hos oss. Vårt stora köksbord fick bevisa att det kunde inhysa 13 personer trots att vi bara har 12 stolar och på något vis kändes även det skönt. Att allt inte alltid är så välordnat. Dagen blev som den blev men kunde inte ha blivit bättre. Klockan 03.00 på morgonen kröp jag till kojs och klockan 06.20 på lördag morgon bestämde sig den minsta familjemedlemmen för att det var uppstigning.

Sunday, December 2, 2012

Sagan om den moderna kvinnan

Jag skulle kalla mig själv relativt stresstålig, inte för att jag inte stressar upp mig, utan för att jag gillar en vardag med många järn (i elden alltså, inte så att jag är alkoholiserad). På senaste tiden (läs sedan jag började jobba) har jag ändå börjat märka att min vardag är ett par snäpp för uppskruvad.

I tisdags ringde jag Erik och bad honom fixa ett par grejer som jag skulle ha med mig till den matlagning som vi på fredagens personalfest på jobbet skulle ägna oss åt. Rejält förvånad undrade han vad jag pratade om då vi sedan länge planerat en helg på landet med några bästa vänner. Stressnivån höjdes från för hög till smärre panik.

Eftersom jag pådyvlat min grupp en vegetarisk och lite mer avancerad meny kände jag mig tvungen att förbereda åtminstone de pajskal jag lovat dem. Eftersom jag ändå bjudit hem vänner på torsdagsmiddag tog jag tillfället i akt och ägnade onsdgskvällen till att göra fyra pajdegar, samtidigt som jag lagade mat och bakade en saffranskaka. Påföljd: jag satt inte ner på hela kvällen. Stressnivå tillfälligt på återhämtande.

Så kom fredagen, väskorna var packade, planerna spikade. Män och barn skulle åka iväg på förmiddagen och arbetande mamma nummer ett skulle hämta arbetande mamma nummer två efter jobbet. Således skulle mamma nummer två (läs undertecknad) ta bussen till jobbet. Följande
inträffar. Jag står och väntar på bussen. Bussar kommer och går. Min buss kommer. Och går. Jag står kvar. Helt sonika.

Efter denna fadäs som resulterar i att jag får springa hem, kasta mig på cykeln och försöka ta mig den 40 minuter långa sträckan på under en halvtimme slog stressnivån i taket.

Behöver jag säga att det var skönt att komma iväg?