Friday, October 12, 2012

Långa dagar, korta nätter

Jag kom av mig med de där recepten visst. Men kom vi inte alla av oss sedan sensommaren blev till höst och vi glömde att se oss omkring? Kanske var det bara jag ändå. Det är en helt ny värld att gå tillbaka till den gamla efter det som har varit bubblan av mig och en bebis. Hur gör man?

2 comments:

  1. Man håller andan, trampar vatten och står ut tills det känns lite bättre (och gråter en skvätt när ingen ser, eller ja, man och man, men jag gör iaf). Förresten, nu är det över ett år sedan vi åkte in och passerade varandra med en hårsmån på förlossningen. Människor frågar mig hur det känns att han fyller ett och jag vågar knappt svara att jag fortfarande inte vant mig till 100% att han en finns, att greppa att det gått ett år känns omöjligt. Jag tänker på dig ibland och hoppas att allt är bra, även om vi inte känner varandra du och jag så är du lite av en referenspunkt för mig eftersom vi var så i fas när det begav sig.
    kram på dig, du fixar båda världarna, det är jag helt övertygad om.
    fd MsN00b

    ReplyDelete
  2. Jag blir så glad när du hör av dig. Haha, lite löjligt kanske, som du säger, vi känner inte varandra men ändå så känns det som att vi vet på något vis, vi var där och då samtidigt och kommer att vara det på ett eller annat sätt hela livet. Tack för dina ord.

    ReplyDelete