Sunday, August 26, 2012

Men när man väl står där på brädan är det den bästa känslan som finns

Det är tuffare än någonsin att komma tillbaka till jobbet den här gången efter så många månader hemma. Att mötas av kaoset i form av en ny läroplan, nya betyg och fem grupper med nya elever är lite som att bli spolad av en stor jäkla våg. Dygnet runt i en vecka har jag levt som under ytan, dränkt i arbete. Men så kommer eleverna äntligen och den där dynamiken som kan finnas i klassrummet när det är riktigt bra, infinner sig. Det funkar, energin finns där, den liksom studsar mellan väggarna. De rappa kommentarerna haglar och man hänger bara på, andas igen, tar sats, trycker sig upp och rider med på den där fantastiska vågen som själva undervisningen är och jag känner åter att jag har världens bästa jobb.

Lyckligtvis har jag varvat mördarveckan med lite med festival och vänner, annars hade det inte gått. Dessutom har jag varit ensam hemma i helgen. I torsdags morse åkte make och bebis till Stockholm för att närvara vid dop och jag har passat på att jobba ikapp, storstäda, träffa saknade vänner, sova länge och läsa böcker. Fast i morgon kommer de hem. Min älskade och saknade familj. Så. Jag är väldigt redo för måndag igen.


3 comments:

  1. Du kommer nog snart in i det igen skall du se. Precis som du skriver är det viktigt att varva med andra saker som lättar upp lite :)

    Ang. recepten så har de legat som ett utkast jättelänge, jag har bara glömt att publicera dem :) Nu finns det i alla fall på bloggen. De är liten av en improvisation även från mitt håll så jag är säker på att du lyckats väldigt bra på egen hand!

    Kram

    ReplyDelete
  2. Det låter ju tufft men samtidigt så jäkla underbart. När allt klaffar och magin infinner sig. Avundsjuk.

    ReplyDelete
  3. Hua ja, det kan vara tufft att komma tillbaka. Men vips är du inne i allt och det känns inte som om du varit borta alls :) . Mysigt att blanda med lite vänner och familj. kramar

    ReplyDelete