Friday, December 31, 2010

Nyårskrönika - kortversionen

Jag har hittat denna på flera ställen och måste göra den jag med.

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut? Japp, gifte mig med allt vad det innebär, till exempel.
2. Höll du några av dina nyårslöften? Senast jag avgav löften var det om att jag skulle lära mig italienska, vilket jag börjat med samt att jag skulle lära mig spela ett instrument, vilket jag fortafrande inte gjort, sedan dess har jag inte avgett några löften alls.
3. Fick någon du känner barn? Ja, massor, tror att det var rekord, min syster, en bästa vän, en svägerska, tre av Eriks närmsta vänner...har jag glömt någon? Alldeles säkert. Dessutom ska flera väldigt nära vänner till bli föräldrar året som kommer, spännande!
4. Dog någon som stod dig nära? Ja, eller någon som har stått mig nära.
5. Vilka länder besökte du? Danmark, Frankrike (2 ggr), Schweiz, Tyskland, Indonesien och Malaysia.
6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011? Ja
7. Vilket datum kommer du alltid att minnas? 14 augusti (Vi gifte oss!)och alla födelsedagar förstås!
8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått? Att jag gifte mig med min prins, alla barn som kommit, alla resor jag gjort och att alla fått vara friska.
9. Vilket var ditt största misstag? Att inte begära mer i löneförhöjning?.
10. Vilket var ditt bästa inköp? Lägenheten! Sen, en strandklänning som jag använt massor, skidpjäxor och min vinterjacka. Tror jag. Och Iphonen kanske.
11. Vad spenderade du mest pengar på? Hrm, utan tvekan lägenheten, men bröllopet och bröllopsresan kommer på en inte dålig andraplats.
12. Vad gjorde dig riktigt glad? Bröllopet, alla resor, alla nya liv och ett besked som kom strax innan jul.
13. Har du varit sjuk eller skadat dig? Nej det kan man inte säga men jag har behövt oroa mig.
14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010? Melissa Horn.
15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år? Bättre; Helt klart.
16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på? Att lära mig spela ett instrument och franskan, den behöver alltid putsas.
17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på? Nej faktiskt inte, eller jo, kanske städning, men det har blivit så mycket bättre sedan vi flyttade till nya lyan!
18. Hur var din julafton? Varm. Vi borjade dagen med surfing och strandhäng och avslutade den med trerätters och vin och varsin medhavd julklapp;
19. Blev du kär? Igen kan man sga, ja. Men jag blir kär hela tiden. I människor eller platser. En underbar gåva tycker jag, min lätthet till forälskelse.
20. Vilket program har varit det bästa på tv? Modern Family, Glee och Californication kanske.
21. Hatar du någon som du inte hatade förut? Nej, jag tror inte jag hatar någon enda.
22. Vilken var den bästa boken du läst under året? Svårt, mycket svårt, jag kommer inte ens ihag vilka böcker jag last just det har året, men jag gillade Karin Alvtegens En sannolik historia.
23. Vilken var din största musikaliska upptäckt? Melissa Horn. Eller var det förra året? Jag minns inte.
24. Önskade du dig något som du fick? Mannen i mitt liv, bröllopet, bröllopsresan, ett nytt iphone-fodral och massa fina presenter pa min födelsedag.
25. Önskade du dig något som du inte fick? Ja
26. Vilken var årets bästa film? Fasiken, jag minns inte heller har vilka filmer som haft premiär i år, men jag återkommer.
27. Vad gjorde du på din födelsedag? Blev uppvaktad på morgonen av min man, lunchade med fin vän, gick på teater och gick sedan till Atmosfär med Erik.
28. Vilka var de bästa människorna som du träffade? Vilken rolig fråga, om vi menar personer som jag inte traffat tidigare maste det vara alla nya bebisar och sen träffade vi riktigt härliga människor som vi hängde med i Alperna på var skidresa.
29. Hur skulle du beskriva din klädstil? Det har året har varit tightsens år, haha, massor av tights, mönstrade, enfärgade, sadana i spets, korta, långa, tjocka, tunna... sen mycket klänningar, stora tröjor och tunikor i mjuka material, långklänning, benvärmare, koftor pa vintern, byxdressar (jag fullkomligt älskar detta mode) trasiga jeans och skjortor.
30. Vad fick dig att må bra? Mina vänner, min man, min familj, resorna, vinet, maten, pratstunderna, musiken, samhörighet, minnen.
31. Vilken kändis var du mest sugen på? Hahaha, ingen aning, om jag var med i en high-schoolfilm sa kanske han i Glee, vad han nu heter...
32. Vem saknade du? Pappa och mina tjejer i Stockholm
33. Vilken var din bästa månad? December och Augusti.
34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre? Säkert, men jag är riktigt nöjd faktiskt.
35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här? Jag tror inte nagot år kan bli som detta, jag har gjort saker för en livstid ar 2010. Men förhoppningsvis händer bra saker 2011.

Ja det var det, nu vill jag önska er ett riktigt GOTT NYTT åR!!

Thursday, December 30, 2010

Dag 30 - Ett sista ögonblick

Det har hänt så otroligt mycket i mitt liv det här året. Jag undrar om jag någonsin kommer att ha ett så händelserikt år som 2010. Jag har svårt att tänka mig det.

Jag vill passa på att tacka alla er som varit med mig här på bloggen ett helt år till och tack till er som tillkommit det här året. Jag ser fram emot att dela även 2011, och allt vad det innebär, med er.


 Mitt år i bilder - ett urval













Honey

En make söt som honung måste man ju också ha med sig på smekmånaden.

Efter regn

Jag befarade ett tag där att vår smekmånad skulle reduceras till en
ren och skär inomhusvistelse på grund av de kopiösa mängder regn som
himlen bjudit på de senaste två dagarna. Idag bestämde vi oss dock för
att strunta i vädrets makter och begav oss till Sanur på östkusten där
vi åkte båt ut till ett off-shore break och därmed kunde surfa en
stund. Det var helt fantastiskt, mest att titta på de som verkligen
kan, men även att själv försöka. Vi har kört ett par gånger på vår
strand här, Balangan beach men jag har aldrig förr åkt ut till ett rev
på det viset. I vilket fall så verkade vår trots löna sig för molnen
skingrade sig äntligen och när vi kom hem igen gick vi ett par sköna
timmars strandhäng innan vi lade oss vid poolen och beställde vars en
mojito. Det här är livet.

Wednesday, December 29, 2010

Dag 29 - Mina ambitioner

En knivig en det här. Mina ambitioner. Ja vad ska vi säga om dem. Jag har inga ambitioner att genom mitt arbete bli varken rik eller känd, men det har ni väl redan förstått. Däremot har jag väldigt höga ambitioner med det arbetet jag gör. Jag har för avsikt att bli en nyskapande, engagerad och kunnig lärare och jag vill gärna variera mina åtaganden och kanske inte enbart hålla mig inom den domän jag hitintills valt. Det är mina vuxna och nyttiga ambitoner.

Självklart har jag också lite orimliga ambitioner, jag vill helst ha ett konstant välstädat hem, baka bröd och kakor flera gånger i veckan som jag kan bjuda vänner och bekanta på, vara engagerad för miljön, lära mig fler språk, träna något spännande, resa till fler länder, laga god och näringsrik mat och inte minst, jag vill vara en positiv, glad och harmonisk människa. Jag har alltid haft enormt stora prestationskrav och det är ju inte samma sak som ambitioner, men jag har ofta haft helt och hållet orimliga krav på mig själv. Ett VG i skolan fick mig att gråta blod, en biroll i teaterpjäsen var slutet på min icke-existerande karriär och gud nåde den som inte berömmer just min kaka på knytkalaset.

För att avsluta på ett lite mer positivt sätt så tror jag att jag alltid haft som ambition att vara en bra vän. Det är nog en av de saker som alltid varit viktigast för mig. Jag har sedan jag var liten alltid haft många vänner och var jag än varit har jag träffat nya. En del av dessa har försvunnit, men de flesta finns kvar. Om jag har tvivlat över min egen personlighet, och gudarna ska veta att det har jag gjort, så har jag alltid stolt kunnat se mig omkring på mina vänner och kunnat tänka, "om jag har så här underbara vänner måste det finnas något bra med mig".

Mina ambitoner, verkliga, vettiga och så de där som spökar då och då. 

Regnet

Det har regnat i två dagar nu. Tur att vi har med oss mycket lektyr.

Monday, December 27, 2010

Dag 27 - Min favoritplats

 
I dina ögon
är det lättare att va
I dina ögon
Jag trivs bättre i dina ögon

Dagens frisyr

Inspirerad av en snygg tjej som jag såg härnere, försökte jag mig på
en likadan frisyr som hennes. Jag blev ganska nöjd faktiskt. Vad
tycks?

Sunday, December 26, 2010

Dag 26 - Mina rädslor

Men oj vilken deprimrande julläsning det här börjar bli. De här inläggen har jag fått skriva lite i förväg eftersom vi förhoppningsvis är på Bali. Japp, här har ni en av mina rädslor, som kommit på äldre dar, att planet ska störta. Fler rädslor? Att någon jag har när ska dö, att jag ska vakna med en spindel i ansiktet, att jag inte skulle kunna få barn, att jag ska bli uppäten av en haj, att bli lämnad, att behöva lämna...

Men i övrigt lever jag ett relativt harmoniskt liv.

Mellandagsrea

Ja jag vet att jag överanvänder hipstamatic men det passar så himla
bra på bilderna härifrån Bali, lite slitet, backpackervänligt och
paradislikt, så ni får faktiskt stå ut.

Idag har vi varit och mellandagsshoppat i Seminyak, en liten stad norr
om turistorten Kuta där man kan hitta riktigt bra shopping för hyfsade
priser. Kända märken blandas med mindre designerbutiker som innehåller
massor av vilja-ha-stuff.

Erik och jag gick loss och chartrade en taxi som var med oss en
halvdag för cirka 300 sek. Sjukt billigt och definitivt värt det. På
det viset kunde vi stanna även längs vägen från vårt hotell. När vi
väl var inne i staden parkerade taxin och vi promenerade runt tills vi
var klara.

Saturday, December 25, 2010

Dag 25 - En första

Jag snor Sandras ide rakt av och visar er mitt allra första blogginlägg. Här får ni också etymologin till bloggens adress serverad. Varsågoda:


Sunday, March 30, 2008


Maja Gräddnos

Jag har länge tänkt att jag skulle börja skriva en blogg men har aldrig riktigt kunnat bestämma mig för vad jag skulle skriva om. Vid ett besök i Uppsala nyligen träffade jag en hel del människor som jag aldrig träffat förut. Av någon anledning fick de för sig (inte helt utan min inblandning) att jag var något av en expert på Pelle Svanslös och hans vänner. Det gick så långt att jag faktiskt började säga att jag tänkte doktorera i Pelle Svanslös. Denna idé kan ha uppkommit under inspirationen av att vara omgiven av idel doktorer inom betydligt mer komplicerade domäner. Vi får väl se om det blir någon Pelleavhandling men det blev i alla fall nyckeln till min första blogg.

Tomten hittade till Bali också

Friday, December 24, 2010

God Jul mina fina

Jag hoppas att ni har en riktigt härlig jul

Dag 24 - Det här får mig att gråta

Som tradition på julaftonsförmiddagen brukar jag och min yngsta storasyster alltid krypa upp i soffan och titta på Kan du vissla Johanna med Per Oscarsson som handlar om lille Berra som inte har någon morfar men skaffar sig en på ålderdomshemmet. Helt tysta ser vi hela filmen och när mamma sen kommer in i vardagsrummet för att fråga om vi ska ha fika, ser vi alltid på varandra med tårdränkta kinder och brister ut i skratt åt att det händer varenda år.

Thursday, December 23, 2010

Greetings from Kuala Lumpur


Efter att ha lämnat ett alldeles vitt och iskallt Malmö vid 5-tiden igår bar det av mot vår nuvarande position via Köpenhamn och Amsterdam. Jag måste säga att det har gått mycket mer smärtfritt än vad vi trott och hitintills har det bara varit smärre förseningar som inte inneburit några komplikationer. Imorse landade vi så i ett varmt och fuktigt Kuala Lumpur där vi har haft sex timmars väntan inför vår sista transfer till Denpasar som avgår om cirka en timme. Istället för att sitta på flygplatsen och häcka lade vi en halvtimme på att åka in till centrala KL och leka upptäcktsresanden. Det var helt klart värt de 150 svenska kronor det kostade oss och nu kan man dessutom skryta med att ha besökt Malaysia, om än visiten endast varade ett par timmar.

Jag hittade gratis wifi här på flygplatsen och kunde därför passa på att göra ett inlägg, kika på era kommentarer och läsa ikapp lite bloggar. Jag vet inte hur många fler tillfällen det kommer att bli för bloggande men jag ska helt klart försöka uppdatera status ett par gånger.

Stor kram så länge!

Dag 23 - Det här får mig att må bättre

Tanken på att jag är frisk
Att ligga nedbäddad i en soffa
Min familj
En chokladbit
Nya kläder
Romantiska filmer med lyckliga slut
Att hjälpa djur
God mat
Värme
En fantastisk utsikt
Snö
Min man
Midsommarnattsdopp
En bra bok
En lyckad lektion
Sommarregn
En söndagsutlykt med bästa vännerna
En inplanerad resa
Ett glas vin
Era kommentarer 
Att skratta
Att minnas något kul
Varm choklad med Minttu i skidbacken
Att sjunga
En glad nyhet
När det snöar på julaftonsmorgon


Wednesday, December 22, 2010

Dag 22 - Det här upprör mig

Det upprör mig så infernaliskt att man inte kan komma till en hållbar överenskommelse om hur vi ska rädda miljön. Återigen har ett klimatmöte hållits och avslutats utan att något verkligt avgörande har beslutats. Det är en så otroligt seg och stor apparat med alla dessa länder som ska komma överens och inte blir det bättre av att det fins så många som sätter käppar i hjulet. Hur fan kan det fortfarande finnas forskare som hävdar att klimathotet är en bluff? Man vet inte om man ska skratta eller gråta när man läser sådant här, här och här.

Jag blir så jävla arg på allt, på oss, på dem, på alla som inte tar det här på allvar. Dessutom är det så tråkigt att Sverige som har varit föregångsland när det gäller utsläpp nu inte tänker sätta upp högre mål än vad som oss avkrävs. Dock är det väl ett ljus i mörkret att de åtminstone upprätthåller samarbetet, något som såg oerhört dystert ut efter Köpenhamn i fjol.

Idag satte jag mig på ett plan för att åka till andra sidan jordklotet, för att uppleva något jag aldrig upplevt förut. En onödigt lång flygresa. Jag är inte bättre än någon annan. Men varje gång jag ska göra en längre resa tänker jag efter en extra gång om det är värt det. Kan jag försvara den här resan med att den inte hade kunnat göras på närmare håll? Jag reser inte till Thailand två gånger om året för att ligga på en strand.

Jag älskar att resa och klandrar ingen som känner likadant men det betyder inte att man inte ska ta sitt personliga ansvar. Jag klimatkompenserar min resa, åker kollektivt eller cyklar till jobbet, äter vegetariskt, ekologiskt och närproducerat, återvinner, försöker att välja ekologiska kläder när valet finns, släcker lamporna, stödjer WWF, Naturskyddsföreningen och Greenpeace.

Jag kan göra mer. Det kan vi alla. Men frågan jag ställer mig ibland är, är det värt det? När vi inte kan komma överens med de länder som är de absolut största förbrukarna av fossilt bränsle och som släpper ut många gånger mer än vad vi här i Sverige gör. Spelar det någon roll? Kommer allt att gå åt helvete i alla fall? Ibland undrar man och det faktum att miljöarbetet ständigt kommer i skuggan upprör mig. Ibland mer än någonting annat.

På väg!

Tuesday, December 21, 2010

Dag 21 - Ett annat ögonblick


Ett ögonblick som jag tänker ganska mycket på, makabert nog, är ögonblicket innan man dör. Jag undrar om man vet om det liksom. Att det är det sista ögonblicket i livet. När kommer det att ske? Och hur? Är jag gammal? Kommer jag att tyna bort i någon sjukdom? Eller kommer det att ske i en plötsligt olycka? Vi kan förstås aldrig veta och tur är det. Jag tror inte att människan hade kunnat hantera den informationen och ändå ha kraft att leva vidare. Men visst manar det till eftertanke. En enda sak vet vi med säkerhet. Vi kommer att dö endera dagen, men ingen vet exakt hur eller när. Det förenar alla varelser på jorden. Ganska häftigt ändå.

Dag 20 - Den här månaden...

njuter jag av världens finaste lägenhet.
ska jag få se Bali för första gången i mitt liv
har jag ätit pepparkakor nästan varje dag och druckit alldeles för mycket glögg
vann min make SM i shootfigthing
har jag bloggat nästan varenda dag
snöar det. Massor.
såg jag talgoxe, blåmes, nötskrika, stenknäck, gulsparv och pilfink äta frön utanför fönstret
bakade jag massor av julgodis
har jag varit på en julkonsert, glöggfest, julfest och julbord
skrev jag kontrakt för en termin till på min skola
är första gången jag inte firar jul i Sverige

Julkonsert med min fina vän

Hur har er månad sett ut?

Sunday, December 19, 2010

Dag 19 - Detta ångrar jag

Att jag inte kollade upp hur vädret på Bali brukar vara i december lite mer noggrant. Hey honeymoon...




lördag
18-12
bwr2__
söndag
19-12
bwr2__
måndag
20-12
bwr2__
tisdag
21-12
bwr3__
onsdag
22-12
bwr3__
torsdag
23-12
bwr3__
fredag
24-12
bwr2__
Min 25 °C 25 °C 25 °C 25 °C 24 °C 24 °C 24 °C
Max 30 °C 31 °C 31 °C 30 °C 29 °C 30 °C 30 °C
Sol 50% 65% 75% 15% 75% 80% 85%
Nederbörd 60% 70% 55% 70% 75% 75% 65%
Vindrikting V V V V V V V
Vindstyrka 3 4 3 4 3 3 3



lördag
25-12
bwr3__
söndag
26-12
bwr3__
måndag
27-12
bwr2__
tisdag
28-12
bwr2__
onsdag
29-12
bwr2__
torsdag
30-12
bwr2__
fredag
31-12
bwr2__
Min 24 °C 25 °C 25 °C 25 °C 25 °C 25 °C 25 °C
Max 29 °C 29 °C 29 °C 29 °C 29 °C 29 °C 31 °C
Sol 45% 80% 80% 70% 70% 55% 55%
Nederbörd 70% 70% 70% 65% 60% 60% 60%
Vindrikting V V V V V V V
Vindstyrka 3 3 3 3 3 3 3


Fast jag älskar ju regn. Börjar bli van rent av. Regnar det på bröllopsdagen ska det väl regna på bröllopsresan. Lyckligt liv? Mycket pengar? Tur? Några förslag?

En spretig start på planerad trilogi


Jag utlovade visst en recension av Louise Boije av Gennäs senast utkomna roman. Högre än alla himlar är faktiskt hennes första efter ett uppehåll på 10 år och den första delen i en planerad trilogi om sex personers levnadsöden, men också om de stora händelserna ute i världen, under de första tio åren av millenniet.

Mitt intryck måste beskrivas som kluvet. På ett sätt tycker jag väldigt mycket om historien eftersom den känns precis likadan som hennes övriga böcker, förutom det faktum att huvudpersonerna kanske åldrats 10 år. Stilen känns i vilket fall igen men med anledning av mitt tidigare inlägg vill jag ändå säga att jag är en gnutta besviken. Dock har besvikelsen intet att göra med de första sidorna som på ett vackert och välkomponerat vis är en allusion till Strindbergs första kapitel av Röda rummet. Jag som själv hade svårt att ta till mig Strindbergs mästerverk fann ändå tjusning i detta kända första stycke som Boije af Gennäs så skickligt anspelar på.

Men efter milleniumskiftet, i vilket boken tar sin början, blir det tungt och jag upplever att Boije af Gennäs önskan att inkludera alla katastrofer och större händelser de närmaste åren framåt får storyn att halta lite grann. Samtidigt hade historien blivit föga spännande utan dessa händelser. Visst är det fint att få lära känna de sex huvudpersonerna , var och en presenterade för sig själv, tillsammans med de andra, eller stundtals två och två, men jag finner inte riktigt bokens kärna och jag vet inte riktigt varthän det barkar.

Summa summarum kommer jag nog att läsa del två också. Av nyfikenhet men också för att där finns något jag tycker om, som gör att jag ändå har svårt att lägga ner boken. Jag tror att det får lov att vara det övergripande omdömet just nu. Sen får vi se.

Saturday, December 18, 2010

Dag 18 - Min favoritfödelsedag


Det finns ganska många favoritfödelsedagar för en födelsedagstokig tjej som mig. Här är några jag minns:

Jag fyller 6 år och får det där efterlängtade ponnyslottet. Jag och systrarna leker med det i timmar, Spike är med i paketet och blir nya favoriten bland My litlle Pony.

Jag fyller 18, röker cigarr och dricker rödtjut på ett av stans få franska bistro, nyss hemkommen från Nice där jag mot moderns vilja piercat mitt vänstra ögonbryn tre dagar innan 18-årsdagen.

Jag fyller 20 och blir överraskad vid Triumfbågen av stora delar av familjen och flera vänner som rest ner till Paris för att fira. Tårar blandas med rödvin och lika delar ångest och lycka och jag tänker att nu är jag mitt livet...

Jag fyller 25 och samlar alla vänner och familj i det stora gathus som inhyste vårt dåvarande kollektiv.

Jag fyller 27 och firar den första födelsedagen med mannen i mitt liv. Platsen? Paris förstås. Drycken? Tja, förmodligen rött.

Jag hoppas på fler ljuvliga födelsedagar framöver. Nästkommande är den trettionde och med den respektabla åldern uppnådd kanske det är dags att frångå mitt eviga röda till förmån för lite dyrare bubblor?

Thursday, December 16, 2010

Dag 16 - Min första kyss

Kommer ni ihåg hur man ibland när man gick på högstadiet blev ihop med någon mer för att ens kompisar tyckte det än för att man verkligen var kär i den där personen? Eller så var det bara jag men så var det. Han var tre år äldre och vi skiljdes åt vid vattentornet efter en lång promenad. Jag tappade min cykel som jag höll i men jag tror att det var mer av fumlighet än betagenhet.

 Min favoritkyss hängde på väggen under många år Le baiser de l'hotel de ville av Robert Doisneau

Vinnarna i tävlingen!

Fasen vad duktiga ni var på att gissa mina kläder. Jag antar att ni känner mig rätt väl i alla fall. Jag kan ju säga att om det hade gällt en gissning på den här veckan istället för en specifik dag så hade ni alla fått rätt. Här kommer i alla fall det rätta svaret:
Dubbla strumpbyxor
Långa lila ullstrumpor utanpå
Långärmad långklänning
Långt linne under det
En stickad lång kofta med skärp i midjan
Min nya vinterjacka (of course)
Yllemössa och tjock stickad lång rosa halsduk
Svarta fuskskinnhandskar
Svarta motorcykelboots

Och för er som gick ännu längre, japp, rött läppstift och en stor rejäl skolväska i fuskskinn
Voilà

Och vinnare är med flest antal rätt är...trumvirvel...ja vet ni vad här är faktiskt två klockrena alternativ och då har jag ändå tagit Erik till hjälp som jury, så det får helt enkelt bli två vinnare. Grattis till Lisa och Mia! Här följer deras bidrag:

Lisa said:
Hm, jag hade tänkt gissa pa klänning, typ stickad med polokrage. Ocksa dubbla tjocka strumpbyxor pa det och stövlar utan klack. Säkert en langarmad t-shirt under. Din nya vinterjacka, storhalsduk, mössa och vantar!

Mia said...
Okej, Here goes. Klänning. För det är så du. Varma men ack så söta kalasbyxor, kanske ytterligare knästrumpor för att värma? Med stövlar. Söt mössa med rosett. Läppstift för du är en parisienne. Din nya vinterjacka. En av dina många handväskor.

Ni kan väl maila mig era adresser tjejer så att ni kan få era välförtjänta små priser!

Wednesday, December 15, 2010

Dag 15 - Mina drömmar

Jag tänkte använda mig av lite återbruk denna dag. Jag har nämligen skrivit väldigt ingående om mina nattliga drömmar en gång förut i bloggen men jag tror att det är så längesedan att de flesta av er ännu inte läst det. Varsågoda, en djupdykning i min hjärna.

I landet mellan skymning och gryning

Jag har de mest märkliga drömmar. Jag kan drömma om saker som ingen annan någonsin skulle drömma, eller kanske framförallt, inte komma ihåg. Varje morgon när jag vaknar brukar jag ha ett gäng drömmar färskt i minnet som jag bara måste berätta om. Jag tråkar min än så länge nyfikna sängkamrat med mina historier om tre, fyra, ibland fem drömmar som jag minns från den gångna natten.

De flesta gånger går det att härleda drömmarna till faktiska verkliga drömmar, som när jag under års tid innan jag påbörjade mitt flygcertifikat, drömde att jag kunde flyga. Det var en underbar dröm som jag stundtals kan sakna, där jag liksom bara kunde sträcka ut armarna och titta uppåt för att lyfta från marken flyga iväg i vågrät position över fält, ängar och städer. Andra drömmar är självklara hopblandningar av dagens eller veckans händelser, filmer jag sett eller böcker jag läst.

Dock är ju inte drömmarna alltid trevliga, en av de allra värsta mardrömmarna jag haft inträffade för ett par månader sen. I drömmen befann jag mig i ett rum utan fönster eller dörrar som liknade en operationssal. I rummet fanns jag och två andra personer, en kvinna och en man. Snart gick det upp för mig var jag faktiskt var. Jag hade kommit till helvetet. Helvetet var helt enkelt ett rum ur vilket jag aldrig skulle komma ut. En isande känsla av hopplöshet, som man i den verkliga vakna välden inte kan föreställa sig, for genom min kropp och själ. För en stund kunde jag känna vad det skulle innebära att leva för evigt. För evigt. För alltid. I helvetet. När jag vaknade upp var jag iskall och livrädd. Inte som i en skräckfilm där jag satte mig käpprakt upp i sängen genomsvettig och flåsande med lakanen insnörda runt kroppen, men med en genomborrande kyla och en känsla av total hopplöshet. Förmodligen såsom alla Harry Potterläsare föreställer sig dementorernas närvaro, den värsta känslan jag någonsin haft.

Jag sov ensam den natten och hade ingen som kunde krama bort rädslan. Istället låg jag vaken en lång stund med tankarna febrilt snurrande, hur skulle jag undvika helvetet? Vad i livet skulle jag förändra? Jag var förtvivlad och icke-troende och det skulle kännas något förljuget att på 2000-talet börja be till Gud för att inte hamna i helvetet. Jag trodde på allvar att det var min sista chans till omvändelse och att jag skulle vara dömd till evigt lidande om jag inte tog den. På morgonen kändes allt visserligen bättre men den obehagliga känslan försvann inte på hela dagen.

Jag blev aldrig troende den gången men däremot ännu mer nyfiken på mina drömmar. Oftast drömmer jag drömmar som är lättydda, som att jag kör bil utan körkort eller att bilen inte har bromsar men då och då kommer drömmar jag inte kan förklara. Som inatt när jag drömde att jag blev jagad, vilket i och för sig är en vanlig stressrelaterad dröm, men jag var inte bara jagad, jag var mitt allra grymmaste jag på väg på ett livsfarligt uppdrag. Jag letade efter en ytterst farlig man som inte tvekade för att döda vem som än kom i hans väg. Jag inställde mig under avancerade tekniska hjälpmedel i form av datorer som läste av min hjärna för att se om kopplingar fanns mellan mig och psykopaten som jag med en hårsmån undkom i en trappuppgång genom att svinga mig fram på de trästänger som hängde i taket... Vad som sen är mest anmärkningsvärt, att trästängerna fanns eller att mina armmuskler tillät mig hänga osynlig för fienden i mer än en halv sekund, kan jag inte svara på, men grymt var det! Drömmen slutade med, efter att jag legat på ett smalt fönsterbräde, hoppat från ett hustak till ett annat och för en stund varit förvandlad till hund(!), att jag, hör och häpna, faktiskt klarade mig och hade blivit hjälte! Då tog hjärnanen snäv vändning in i nästa drömtillstånd, där jag var tvungen att sätta mig på en extrainsatt buss till Stockholm eftersom tåget var fullt och därmed bli en och en halv timme försenad upp dit...

Ibland drömmer man saker som inte går att förklara med filmer, historier eller verkliga händelser inträffade under den senaste tiden och jag undrar såklart varför. Men egentligen är jag nog mindre intresserad av varför och mer glad över min förmåga att konservera minnet av drömmarna till morgontimmarna så att jag kan berätta för troget lyssnande vän om mina mer eller mindre fantastiska nattliga upplevelser. Ofta dock med betydligt mindre spektakulära betydelser. Som den ovan nämnda om helvetet, som Jean Paul Sartre tog patent på med "Inför lyckta dörrar" redan 1944...

Tuesday, December 14, 2010

Dag 14 - Vad hade jag på mig idag?

Okej, av rubriken att döma verkar det vara en gissningstävling så jag tänker helt sonika överlåta åt er att gissa min klädsel idag. Jag förstår om ni blir hemst taggade, kanske kan jag till och med utlysa tävlingen med ett fint pris i vinstpotten. Vi gör det som en kul grej hel enkelt.

Förutsättningar: Det var svinkallt, kanske årets kallaste dag och jag är frusen. Ni får gissa hela min outfit med alla delar, utom underkläder för det förutsätter vi att jag har på mig. Bästa förslag vinner och får en liten julklapp på posten. Och snälla gissa nu så jag inte får stå här med svansen mellan benen. Tävlingen håller på till på torsdag. Lycka till!

Dag 13 - Den här veckan

Den här veckan började med Luciadagen. Igår var det dag tretton och trettonde dagen på min utmaning. Första dagen på sista veckan på jobbet det här året och sista dagen innan jag åkte på en rejäl förkylning verkar det som. Den här veckan kom nämligen det halsonda smygande lika oväntat som oönskat och jag befinner mig numera nedbäddad i soffan med ett gäng chokladpraliner från kalendern inom nära räckhåll.

Den här veckan började med betygsångest men kommer att sluta med julfest om allt vill sig väl. Den här veckan tar vi bilen till Småland för julfirande och bjuder in vänner till fots mitt i veckan för glögg. Den här veckan har det ännu inte snöat och gatorna är istället hala av is. Den här veckan hoppas jag på mer snö och mindre förkylningar men känner att sannolikheten inte delar min uppfattning. Den här veckan  på året blir jag nästan alltid sjuk och snön i Skåne uteblir allt som oftast.

Den här veckan har bara börjat men året går desto snarare mot sitt slut. Den här veckan är jag glad för det som är.

Listan

Jag är hopplöst efter men ska nog få ihop dag tretton och fjorton ikväll. Vi ses efter betygssättningen...

Sunday, December 12, 2010

Dag 12 - I min handväska

För det första har jag inte en handväska utan minst fem och jag byter efter humör, kläder och väder. Det är sällan samma saker som återfinns i de olika väskorna men det som följer med runt är plånboken, telefonen, nycklarna och minst tre läppstift, läppglans eller lypsyl. Allt annat är liksom lite tillfälligt, plåster, huvudvärkstabletter, pennor, näsdukar, hörlurar till iPhonen, spegel, nagelfil...ja ni hör ju, det börjar bli riktigt intressant nu. Jag förstår om ni hade velat läsa en mycket längre lista men tyvärr vänner, nu måste jag sova.

Jag och favorithandväskan i Paris

Dag 11 - Mina syskon

Ni vet ju redan att jag har två fantastiska systrar som jag skriver om här för jämnan . Vi är väldigt olika alla tre men samtidigt är vi så lika att vi ibland inte ens behöver öppna munnen för att säga det vi tänkt. De andra vet redan ändå. Dessutom har vi ganska lik smak. Det här händer ibland.


Jag och yngsta storasystern. Bilden är tagen av syster nummer två.

Den äldsta av mina systrar har jag lyckats inspirera att starta en blogg och det var ett lyckat drag. Kika in på hennes härliga blogg här! Hon har för längesedan överträffat mig i engagemang och har självklart klarat av den här utmaningen mycket bätrre än jag.

Vad ni kanske inte vet är att jag sedan mamma gifte om sig för tio år sedan även har välsignats med tre fina bonusbrorsor. Så nu är vi sex syskon som ska trängas runt bordet på julaftnar och annat. Det är fint med en stor familj. Det känns lyxigt.