Tuesday, November 30, 2010

Imorgon är det dags för mig med

Jag har blivit utmanad av fina Sandra.Det var ganska längesedan nu men jag har känt att jag behövt lite tid att tänka efter. Ni vet ju hur sporadisk jag är i mitt bloggande så det här med ett inlägg om dagen kan ju kännas lite övermäktigt, speciellt i betygssättartider.  Inte blir det bättre av att några av mina favoritbloggare redan har gjort det så mycket bättre än vad jag någonsin kommer att göra. Men vad tusan, jag har aldrig sagt nej till någon utmaning förut så, nu kör vi. Eftersom det redan är många som är igång med listan skickar jag den vidare till er som vill!

Dag 01 - Presentera mig själv
Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Det här åt jag i dag
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Min dag
Dag 07 - Min bästa vän
Dag 08 - Ett ögonblick
Dag 09 - Min tro
Dag 10 - Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 - Mina syskon
Dag 12 - I min handväska
Dag 13 - Den här veckan
Dag 14 - Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 - Mina drömmar
Dag 16 - Min första kyss
Dag 17 - Mitt favoritminne
Dag 18 - Min favoritfödelsedag
Dag 19 - Detta ångrar jag
Dag 20 - Den här månaden
Dag 21 - Ett annat ögonblick
Dag 22 - Det här upprör mig
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Dag 25 - En första
Dag 26 - Mina rädslor
Dag 27 - Min favoritplats
Dag 28 - Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick

Monday, November 29, 2010

Tycker ni att att de här napkins är bra eller är de lite...smårutiga?


Jag hamnade framför Hollywoodfruar till middagen nu på kvällskvisten och måste bara säga att Maria Montazami är det roligaste som går i ett par skor och hon försöker inte ens. Underbart!

Sunday, November 28, 2010

Som hos er andra

Också här har det ätits pepparkakor
Också här har glöggen avsmakats med russin och mandel
Också här är det första ljuset tänt i adventsljusstaken
Också här snöar det utanför fönstret
Också här är det första advent och det firas också här
Som hos så många andra



 Så här härligt hade vi det igår när vi var uppe i några vänners stuga. Ljuvligt avslappnande och åh så härligt att få njuta av lugn och ro, bara spela spel, prata, äta god mat och återhämtas.

Saturday, November 27, 2010

Min tjuvaktige make

Förra veckan i samband med att vi flyttade frågade vi min svåger om vi kunde låna hans släp för att flytta lite möbler. Inga problem så klart sa svågern och meddelade att släpet stod hos grannen och att det bara var att hämta det där. Dagen därpå for Erik och hämtade släpet, uträttade alla ärenden och körde tillbaka släpet och ställde in det på grannens tomt.

Igår skulle släpet lånas ytterligare än gång och proceduren upprepades. På kvällen får min andra storasyster, vars bil vi lånat, ett märkligt samtal. När hon svarar hör hon en mycket upprörd man i luren:

- Varför har ni stulit mitt släp och sedan lämnat tillbaka det igen?
- ?

Det visade sig att maken min hade varit inne hos fel granne och tagit fel olåsta släp. Ett scenario som dessutom upprepats vid två skilda tillfällen! Det märkligaste av allt är att mannen i fråga hade sett när Erik tagit släpet men istället för att gå ut och konfrontera honom hade valt att ta registreringsnumret på bilen för att sedan ringa polisen. Som tur var kom ju hans släp tillrätta igen och min syster lyckades förklara situationen för honom så vi slapp påhälsning av Farbror Blå.

Lärdom? Det är inte så ovanligt som man tror att två grannar har två exakt likadana olåsta släp uppställda på garageuppfarten!

Friday, November 26, 2010

Det där med läsning

Jag tycker om böcker som skakar om, som rubbar lite av ens existens, som säger något om vem man är och om vart man är på väg. Jag tyckte att det här var en sådan bok. Den första av dem.

Det är så svårt att hinna allt man vill

Känner ni likadant?

Tuesday, November 23, 2010

Att läsa i höstmörkret

är väl något av det mysigaste som finns? Jag ser framför mig hur jag kryper upp i soffan under en filt, med raggsockar på fötterna och en kopp te i handen och läser i skenet av några tända ljus. När det kommer till mina läsvanor är den här bilden visserligen ren och skär lögn och ett liknande scenario har förmodligen endast hänt vid ett fåtal tillfällen i mitt vuxna liv. Egentligen har jag ju ingen tid att läsa överhuvudtaget. Men då är det ju en makalös tur att ljudboken uppfunnits och att jag kan fylla min praktiska telefon med alla böcker jag vill läsa. Varje morgon och varje eftermiddag när jag tar cykeln till och från jobbet lyssnar jag på ett par timmars uppläst prosa och njuter över att kunna göra två saker samtidigt. Du ljuva känsla av effektivitet.


Just nu lyssnar jag på Karin Alvtegen som läser sin bok En sannolik historia själv. Jag tycker hitintills mycket om både boken och Alvtegens stämma men vet inte riktigt hur jag ska beskriva berättelsen. Igår när jag skulle rekommendera den för Erik sade jag ungefär, "ja men det är ett relationsdrama och en familjehistoria med sporadiska tillbakablickar och perspektivbyten", varpå han låtsades somna och undrade hur jag tänkte när jag försökte sälja in en bok med de orden. Tja, vad tycker ni? Någon som har läst den?


 Innan dess läste jag Lars Keplers omtalade Hypnotisören som var en riktigt spännande men ytterst obehaglig historia som jag kan rekommendera er som ännu inte läst den. Jag längtar redan efter min cykeltur hem trots regn och rusk och mörker svartare än natten. Tänk vad böcker kan göra.

Wednesday, November 17, 2010

Nämen

Ni kan inte mena att jag inte har bloggat sedan i lördags! Herregud, någon måtta får det ju vara. Fast sanningen att säga har det inte funnits mycket tid över. Jag har jobbat sent varje dag den här veckan och desutom är vi mitt uppe i ett fasligt flyttkaos. För vet ni? Redan imorgon flyttar vi in i nya lyan!

Det bästa av allt är att jag lyckats med konstycket att samla samtliga mina prylar på ett och samma ställe. Inte illa för en flicka som haft sina saker utspridda på inte mindre än tre vindsförrd och två lägenheter. Jojo, nu ska det bli ordning på torpet, allt ska sorteras, slängas och dokumenteras. Varje enskild saks relevans ska noga övervägas och kvar ska bli det som är kärnan av mitt liv. Eller kanske inte. Det blev ett lite väl dramatiskt eftertryck, men kvar ska i alla fall finnas det som jag verkligen vill ha, det jag använder och tycker om. Eller det jag verkligen inte kan med att slänga. Men där tar det stopp. Så om ni inte hör av mig på bloggen på ett tag till så vet ni var jag är.

Saturday, November 13, 2010

Thursday, November 11, 2010

Utvilad och full av energi


Ända sedan jag började cykla till jobbet regelbundet har jag funnit mig själv bra mycket piggare och gladare. Det är ju ingen nyhet att motion är bra för kropp och själ men det är fortfarande häftigt att man märker så stor skillnad på så kort tid.

Idag blev det dock ingen cykeltur med tanke på att jag försov mig tre timmar! Man måste verkligen ha nallat för mycket på sömnbehovet för att åstadkomma en sådan mastdontförsovning. Erik hade satt klockan (eller ja, trodde att han hade satt klockan) på 6:15 men eftersom han hade satt alarmet till fel dag ringde ingen klocka och följden blev att vi vaknade klockan 9. Det var med andan i halsen jag kom inrusandets på jobbet vid kvart i tio. Som tur är missade jag bara en lektion och resten av dagen avlöpte väldigt bra.

Min missade cykeltur tog jag igen när jag ikväll provade att dansa funk på gymet för första gången. En kompis inspirerade mig att gå och prova och det var fabulusiskt kul! I slutet på passet rann svetten ner längs ryggen och mitt leende sträckte sig från ett öra till det andra. Det kallar jag ett lyckat träningspass!


Tuesday, November 9, 2010

Bröllopsmenyn

Jag tänkte fortsätta tjata om vårt bröllop och bjuda på en litet menyförslag på samma gång. Relativt enkla rätter som man lätt kan fixa till hemma med lite fantasi och vegetarisk färdighet.

Förrätten bestod av rödbetsraka med ärtcrème fraîche, morotskaviar och friterad pärllök, till det dracks ett underbart friskt sauvignon blanc från Nya Zeeland vid namn Vicar's choice.
Huvudrätten bestod av chèvrefylld portabello med potatisfondant, rostad paprikasås och crudité. huvudrättensvinet var rött och australiensiskt, Lindemans bin 45.

Vi skippade faktiskt efterrätt och satsade på en riktigt god bröllopstårta istället. Det blev en passionsfruktsmousse på botten av mandel och sydfransk chokladkola, garnerad med vita chokladflarn.


Med näven i syltburken? Jag hade utryckligen betackat mig ett gräsligt brudpar på toppen av tårtan men likväl hade någon slug servitris pillat dit ett sådant. Det kvarstod helt enkelt endast att plocka bort det illa kvickt!

Jag är så glad att vi fick provsmaka menyn innan själva bröllopet eftersom jag knappt fick in en enda bit när det begav sig, än mindre kunde jag känna någon smak. Men gott som tusan var det. Det vet jag och det har bekräftats av en och anna gäst. Extra kul var det att bjuda på en helt vegetarisk bröllopsmeny eftersom det fortfarande är så många som lever i villfarelsen att veggiemat inte är lika gott, mättande eller lyxig som en blodig biff. Pyttsan!

Sunday, November 7, 2010

Heter det pancake cake på engelska?

Ni vet de där saker man alltid tänkte när man var liten att man skulle göra när man blev stor? Ända sedan jag var liten har jag velat baka en riktig pannkakstårta. En sådan där Pettson- och Finduspannkakstårta. Så när mina vänner kom hit för att fira min födelsedag i fredags bjöd jag på en den här. Den var hög faktiskt. Högre än vad det ser ut att vara på bilden. Och oj vad god den var.

Japp, nu är jag inne på mitt sista 20 something-år. Året är 2010 och det är inte bara tanter som bär leopard... Eller?

Lilla stjärna

Jag har läst ut min andra John Ajvide Lindqvistbok och jag måste säga att jag gillar honom. Min enda bekantskap med hans författarskap sedan tidigare är genom vampyrboken Låt den rätte komma in som slöt mig i sitt våld från sida ett. Även historien om den lilla stjärnan trollband mig och höll mig i ett iskallt grepp ända till slutet. Helt klart läsvärd med andra ord.

Friday, November 5, 2010

Karaktär och Atmosfär

I onsdags då jag fyllde år (ni har inte missat detta faktum vid det här laget va?) överraskade Erik med teater och supé på kvällskvisten till min stora belåtenhet. Vi avnjöt en timme med en av mina Malmöskådisfavoriter Göran Dyrssen i en monolog, Let's be Frank, som handlade om en ytterst tvivelaktig karaktär. Det mest intressanta med pjäsen var dock att Erik tyckte mer om den än vad jag gjorde. Det kanske inte låter så märkvärdigt men om jag säger så här, den enda teatererfarenheten som min man haft innan han träffade mig var en för honom tämligen misslyckad debut vid 19 års ålder då han mer eller mindre mot sin vilja kastades in i  Samuel Beckets absurda väntan på Godot, en relativt svårsmält historia för en ung man utan övrig dramatisk erfarenhet.

Men redan på vår andra dejt släpade jag helt sonika med honom på en tre timmar lång operaföreställning av Faust. Man kan ju tänka sig att den tunga historien och bristen på publikfrieri skulle avskräcka honom än mer men faktum är att något väcktes i hans hjärta den där gången, om det var av kärlek till mig eller skådespeleriet låter jag vara osagt men på den vägen är det och numera är det faktiskt han som kan utbrista: "Det var länge sedan vi var på teater, går det något vi vill se?.  Snacka om lyckad indoktrinering!

Efter teatern bar det iväg till Atmosfär där det inmundigades en superb supé bestående av hummer, champagne och en makalöst fin marulk. Ja, jag gör undantag för riktigt vällagade fiskar ibland, må jag brinna i helvetet för det. I vilket fall var födelsedagen fulländad för min del då den precis lagom brûlerade crème brûléen stod framför mig och väntade på att dessertskeden skulle knackas igenom den krispiga ytan och blotta det krämiga innehållet som då det landade på tungan fyllde samtliga sinnen till bredden och försatte mig i total extas. Vad vore världen utan mat. Så säg?

Thursday, November 4, 2010

Mösexan

Min make ger en annan make en kram


Och skumpa förstås

Mösexan heter en pjäs av Willy Russel som min klass satte upp på gymnasiet. I somras fick vi reda på att två vänner gått och gift sig i smyg. Må så vara sa vännerna och syskonen men man kommer inte undan svensexa och möhippa. Men eftersom det finns en liten son och dessa vänner är mer av den lugna typen blev det en mysig eftermiddag med dricka och mat på västkusten istället för vilt festande, studioinspelning och paintball. Det var inte alls som teatern. Inte alls faktiskt.

Wednesday, November 3, 2010

Min födelsedag

...har varit alldeles underbar och helt makalöst fin. Imorse väcktes jag av min fantastiske make med frukost på sängen och tre finfina paket.


Det underbara överkastet och den fina lådan kommer från härliga Slättarps gård, en ganska nyöppnad butik med kafé i Skegrie som ligger i en gammal bondgård och väl är värt en extra tur. Den lilla lådan var som ni kan se, fylld av mina favoriter, Lindts mörka chokladkulor, men innehöll även något annat väldigt spännande, nämligen en fiskpedikyr! Jag har varit spänd på detta länge och tjatat på om att det skulle vara så kul att prova. Nu när det ser ut att bli verklighet är jag plötsligt inte lika säker. Mer rädd faktiskt. Är det någon som har provat?


Efter en insats med dammsugaren härhemma cyklade jag ner till gymet och tog ett corepass innan jag träffade fina Sara som bjöd på födelsedagslunch och förärade mig ännu en gåva. Nämligen det här coola armbandet från favoritbutiken.

Ikväll blir det teater när vi ska gå och se Let's be Frank på Studion och efter det har Erik bokat bord på hemligt ställe. Kan man önska sig ett bättre firande?


När jag var ute med Sara var jag såklart tvungen att köpa en liten gåva till mig själv också. Dessa gosiga vintervärmare hittade jag på Indiska.


Nu när jag visat bilden på min nya låda är jag tvungen att visa även den andra som införskaffades för ett par veckor sedan på nämnda ställe. Denna använder jag som smyckeskrin. Visst är de söta?


Tuesday, November 2, 2010

FC København vs. FC Barcelona

Ja kan ni tänka er var jag är just nu? Just det, i just detta ögonblick befinner jag mig på Parken i Köpenhamn för att bevittna min allra första livematch i Champions Leauge! Det ska bli helt fantastiskt även om jag varken är Barca eller FCK-fan egentligen. Jag ska villigt erkänna att det är ett par år sedan som jag följde något lag på allvar men om jag nu har ett lag så är det AS Roma. Åtminstone så har jag väldigt många Roma-accesoarer så att jag kan se ut om ett stort fan om jag vill.

I vilket fall som helst ser jag det som osannolikt kul att få vara här just nu och ännu roligare tycker förmodligen min äkta hälft som sitter bredvid mig att det är. Det är för övrigt honom jag har att tacka för denna lite för tidiga födelsedagspresent. Han hade nämligen den goda smaken och fenomenala turen att vinna två biljetter till dagens match. Nu lämnar jag er ett tag och spanar ut mot planen för att få syn på Villa...hrm, eller jag menar bollen!

 Det finns många anledningar att gilla fotboll!

Imorgon är det min dag och då vill jag ha...


fred på jorden

frukost på sängen

tekokare som kan värma vatten till mitt gröna te i rätt temperatur

ett botemedel mot cancer

en hög vas att ställa vackra liljor i

en kyss av min man

gratulationer i massor

och en god tårta


Så, nu har jag sagt det rakt ut. Bring it on!

Monday, November 1, 2010

Sångfågeln Emily



Ikväll lyssnar jag på Emily Loizeau och konstaterar än en gång att hon gör mig glad med sin musik och med sitt namn som med svensk brytning låter som en översättning av "Fågeln Emily", Emily l'Oisaeu.

Myskväll någon?

Hemmagjort godis av blandade nötter, kokos och smält 85% mörk choklad och så lite mysläsning till det.