Monday, May 31, 2010

Tänkte bara berätta

att det blev rosé i helgen. Och mer därtill så sent som idag.

Sunday, May 30, 2010

La chaussure à mon pied


Det finns ett franskt idiom som lyder "trouver chaussure à son pied", det vill säga "hitta rätt sko för sin fot". Det har, som ju brukligt är för idiom, egentligen inget att göra med en verklig sko eller en verklig fot, utan är ett sätt att bildligt uttrycka att man hittat sin själsfrände. Nu har jag emellertid just hittat skon för min fot till bröllopet. Såväl bildligt som bokstavligt... Så vad tycker ni? (om skorna då alltså ;)).

Friday, May 28, 2010

Stockholm vs Malmö

Det skulle ha blivit en Stockholmstripp till helgen eftersom Erik skulle tävla men i tisdags fick vi reda på att det inte blev någon match. Så i morse fick han ett meddelande om att en annan kille hoppat och och därför ska han nu åka i alla fall. Superkul för honom som blev riktigt nedstämd över att missa säsongens sista tävling. För mig blir det dock inget Stockholm i alla fall, det är för kort varsel för att hitta bra tågbiljetter tyvärr. Jag tror att jag ska använda helgen till att pyssla om hemmet och mig själv, ladda upp batterierna inför alla avslutningar, studenter, fester och annat som stundar de närmsta veckorna.


Dessutom är det sol i Malmö, kanske ett glas rosé i solen... Vad ska ni hitta på?

Wednesday, May 26, 2010

Jag kan betala den där

Jag läste precis en väldigt bra krönika i Amelia av alltid lika träffsäkra Malin Wollin om en vardagssituation som jag såväl känner igen mig i. Man står i kassan i matvarubutiken eller på något kafé och ska precis betala när man inser att man glömt plånboken hemma. Känns scenariot igen? Jag har i varje fall definitivt varit både personen som glömt pengar och personen som står bakom i kön. Varför, varför är det aldrig någon som gör som på film? Det vill säga, betalar för den där litern mjölk eller take away-latten eller vad det nu månne vara.

Malin beskriver en situation där hon står bakom i kön när kvinnan framför visar sig ha glömt plånboken. När Malin sträcker fram några sedlar och erbjuder sig att betala så går kvinnan med mjölken framför henne helt sonika iväg utan ett ord! Ingen annan säger något.

Jag har aldrig varit med om att någon erbjuder sig att betala men jag skulle bli så otroligt varm om hjärtat om det skulle hända. Nej istället får man med svansen mellan benen be om ursäkt. Som om det skulle vara pinsamt att ha glömt sina pengar, eller att ha slut på pengar för den delen? Vad är det för pinsamt med det?

Jag minns för en tid sedan en liknande incident på mitt snabbköp. Jag hade pantat lite flaskor och hade väl ett pantkvitto på 13 kronor eller något. Jag handlade för 500 och lade fram kvittot per automatik. Killen i kassan verkade ganska ny och glömde slå in det. "Strunt i det, sa jag, ge det till nästa kund". Jag packade mina varor och var på väg därifrån när kvinnan bakom mig kom rusande efter mig och frågade om det var jag som hade pantkvittot. Jag svarade glatt att det inte spelade någon roll. "Jo, jo, det är klart att du ska ha dina pengar", prosade hon och tog upp plånboken, plockade fram 13 enkronor och lade dem i handen på mig. Jag som bara tänkte underlätta för den stackars kassakillen hade nu ställt till med mycket mer besvär än vad det skulle ha varit att låta honom slå in det i efterhand.

Nej, att försöka vara snäll, medmänsklig och på köpet få känna sig lite som en barmhärtig samarit har man ingenting för. Jag säger som Malin, "betala någons latte, det gör man bara på film".

Tuesday, May 25, 2010

Monday, May 24, 2010

Trolovad


Min fina vän, Murray har även hon gått och förlovat sig och har den mest fantastiska ring. En vacker guldring med en turkos inköpt i Grekland där hon och hennes kärlek bestämde sig för att göra slag i saken.

Själv testar jag en ny design à la Marion i Robin Hood, vad tycks? ;)

Friday, May 21, 2010

Det var en dag i sköna maj



Jag har varit väldigt frånvarande den här veckan, men så är det ju också maj. Maj är den månad på året förutom december då jag (och alla andra) har som allra mest att göra. Å ena sidan är det på jobbet full fart med att bedöma de sista uppsatserna, proven och redovisningarna, sätta betyg, planera inför klassutflykter, lärarlunch och avslutning samt se till att allting lämnas snyggt och ordnat inför sommaren.

Hemma å andra sidan är det inte ett dugg lugnare. I maj månad har alla i min närhet tydligen bestämt sig för att fylla år, mamma fyllde 60, yngsta systerdottern 6, bästa kompisen 30, svågern år och min egen trolovade fyller år idag. Inför dessa festligheter behövs planering, engagemang och tid, presenter ska inhandlas planeras och och i vissa fall genomföras, fester ska attenderas och födelsebarn ska uppmärksammas. Samtidigt stundar sommaren och bröllopet och planeringen inför dessa händelser börjar onekligen att eskalera.


Både de professionella och de privata åtagandena är väldigt roliga men icke desto mindre tidskrävande. Jag hoppas på att kunna vara tillbaka på bloggen med full kraft när semestern inträder om inte förr. Men just nu GRATTIS alla mina fina!


Och just idag, extra grattis till mannen i mitt liv.

Sunday, May 16, 2010

In i minsta detalj?


Efter vårt senaste möte med arrangören för vårt bröllop inser jag att det kommer att bli ganska mycket att gilla läget när det gäller dukning, blomsterarrangemang och dekoration av lokalen. Det är helt okej. Det kommer säkert att bli alldeles utmärkt, men kontrollfreaket i mig kan inte rå för att jag ändå är lite orolig för resultatet och att det finns tusen saker jag skulle göra om jag hade fria händer till dukningen. I sommar ska jag bestämma träff med kvinnan som dukar och visa de här bilderna, sen får jag bara hoppas att hon förstår.

Det finns alltid två sidor av myntet, å ena sidan är det fantastiskt skönt att vi bestämde oss för att ta ett paketarrangemang av bjudningen, allt från dukning, matlagning och servering till alkohol, möblering och städning sköts av restaurangen där bröllopsfesten ska hållas. Det är ofattbart skönt att slippa oroa sig och fixa både inför och efter festen. Å andra sidan får man ta en del saker för vad de är och låta principer och det som är brukligt inkräkta på den personliga kreativiteten. Vad säger ni, vad hade ni valt? Ordna allting själv eller låta någon annan ta hand om kalaset?

Friday, May 14, 2010

Louisiana


Highlights från samlingen i form av nykomlingarna Louise Bourgeois, Philip Guston och David Hockney och den temporära utställningen Farven i kunsten som stoltserar med Matisse, Van Gogh,  Yves Klein och Kandinsky, som för övrigt blev vår favorit, låg på menyn denna Kristihimmelsfärdsdag. Utställningarna på Louisiana är sällan en besvikelse.

Nordsjällands vackraste Strandvägen ledde oss ner till den arkitektoniska dröm som detta museum är. I Knud W. Jensens gröna trädgård drack vi kaffe under solen framför ett granitgrått hav som utgjorde ett konstverk i sig. 

Thursday, May 13, 2010

Mitt liv i titlar


Den här har jag snott från Jess. Man ska besvara frågorna utifrån boktitlar som finns i bokhyllan. Jag vet att det redan är många som gjort den och jag har tyckt det var roligt att läsa vilka fiffiga svar folk har kommit på. Det var supersvårt och tog en del tid kan jag säga!
Är du man eller kvinna?
- Kvinnan som liknade Greta Garbo
Beskriv dig själv
- Girl with green eyes
Hur mår du?
- Lyckligare än de flesta
Beskriv stället du bor på
- Vill gå hem
Vart skulle du vilja resa?
- Jorden runt på 80 dagar
Beskriv din bästa vän
- En eftersökt man
Vilken är din favoritfärg?
- Röda rummet
Hurdant väder är det just nu?
- Driver dagg faller regn
Vilken är din favoritårstid?
- En midsommarnatssdröm
Om ditt liv vore ett TV-program, vad skulle det heta?
- Samvaro, skvaller och språkets uppkomst
Vad betyder livet för dig?
- Svindlande höjder
Hurdant är ditt parförhållande?
- Den vidunderliga kärlekens historia
Vad är du rädd för?
- Hundra år av ensamhet
Dagens aforism
- Ingen människa en ö
Vilket råd skulle du vilja ge?
- Tillsammans är man mindre ensam
Hur skulle du vilja dö?
- När jag är hos dig
Ditt motto
- Straight talking

Någon som inte gjort den än som vill hänga på?

If you're in the mood for a good laugh

Om ni känner för ett gott skratt någon gång så gå in på min underbara systers blogg och läs hennes inlägg under etiketten kul. Jag vet ingen som är så bra på att bli utsatt för och komma ihåg roliga saker som händer i vardagen.

Monday, May 10, 2010

Dimpel och vi


En lördag på Ribban lekte vi i blåsten och lyckades sitta ute och fånga helgens enda soltimmar medan vi sippade kaffe och pratade strunt. Några veckor med lovande vårvärme förflöt och tjocka tröjor veks ihop och packades ner samtidigt som de blommiga klänningarna och sandalerna med remmar kom upp ur sin vinterdvala. Sedan kom våren av sig. Jag vet inte vart hon tog vägen men vilse det är jag säker på att hon känner sig. Det gör också jag och nu väntar jag på att hon ska återvända.

Sunday, May 9, 2010

Let there be balloons


Min vackra mamma fyller 60 år idag men har för tillfället lämnat landet för att slippa uppvaktning, Hon vandrar förmodligen på en strand under prunkande citronträd med sin make och deras två bästa vänner och har det förhoppningsvis så bra man bara kan ha det. Det tycker jag att hon har gjort rätt i och vi barn och barnbarn får vackert vänta med att fira tills dess hon behagar återvända.



Jag, mamma och en gammal vän i hennes favoritland på en semester för ett antal år sedan.

Så idag, den 9 maj, 60 år sedan min mor föddes och lika många år sedan som Robert Schuman lade fram sitt förslag om att skapa ett organiserat Europa som en förutsättning för att bevara freden, tycker jag att det är läge för en hel drös med ballonger. Don't you?

Friday, May 7, 2010

Tirups Örtagård


 Just nu längtar jag efter att få göra i ordning på vår balkong som har varit under belägring de senaste fem månaderna. Det påverkar en mer än man kan ana att bo inkapslad i plast och byggnadsställningar i nästan ett halvår. Som tur är kommer denna tid i mörker att resultera i en nästan dubbelt så stor balkong för vår del, men just nu känns det mer fjärran än någonsin.

För ett par helger sedan var vi ute på Skånetur och svängde inom mysiga Tirups Örtagård för fika och inspiration. Jag ville helst av allt proppa bilen full av pelargoner, kryddor och blåklockor men fick nöja mig med en fika på lavendelskorpor, chokladkaka med mynta, apelsinkaka med rosmarin och ananassalviamuffins. På Tirup vet man hur man bakar efterrätter med sting. På deras hemsida har de recept på en del av godsakerna.

Wednesday, May 5, 2010

Kan jag få sätta i mig tårtan med en gång?



To do

* Någon som kan viga oss... (på något vis känns den här punkten ganska relevant)
* Se till att det muntliga avtal med restaurangen vi gjorde i oktober fortfarande är giltigt...
* Äta och dricka (ska man göra på festen har jag hört men vad?)
* Tårtan ( gärna exakt som den på bilden här eftersom det är det vackraste jag sett)
* Prova (den ännu obefintliga) klänningen!
* Kläder till brudgummen (hur svårt ska det vara att hitta finkläder med normal passform!)
* (Fundera ut hur jag ska fixa) Näbbklänningar till systerdöttrarna
* (Äntligen ta ett slutgiltigt beslut om) Vilka sånger som egentligen är våra...


Done

* Inbjudningarna! (utom två men det är Eriks bord)
* Lokal (förhoppningsvis)
* Vigselplats (måtte det inte regna)
* Band och musikanläggning (...tror jag?)
* Musikframträdanden (tack gode gud för att i princip alla mina vänner är musiker)
* Placeringskort (som om det var prio ett...)
* Arrangemang för blommor och dukning (oändligt viktigt)
* Sminkös och frisör (och hoppas att hennes nyförlöste inte kräver för mycket uppmärksamhet)
* Hindersprövning (snopet om vi visar oss vara kusiner liksom)
* Efternamnet (ett tag funderade vi på att göra upp genom tequila race men någon fegade ur)
Ringarna (klara två dagar innan bröllopet)
* Fyra fotografer (varför nöja sig med en när halva släkten har köpt nya kameror för tillfället)


Men jag är helt lugn...verkligen.

Tuesday, May 4, 2010

Val d'Isère - Tredje delen - Människorna

En av de bästa sakerna med att åka med UCPA var alla underbara människor som vi träffade. Redan på bussen presenterades vi för våra blivande rumskamrater och grannar. Efter det hängde vi ihop som ler och långhalm och såg tillsammans till att det inte bara blev en vecka med perfekt skidåkning utan även en social aktivitet av bästa sort.

Det är viktigt att stretcha efter åkning och det var någonting vi var duktiga på i rum 17a. 40 minuters stretching och öldrickande innan afterskin varje dag. 

Våra grannars eminenta snacksbord som vi blev bjudna på en av våra sedvanliga bubbelkongs. Vi fick lära oss att det är en blandning av bubbel och balkong. Man dricker helt enkelt bubblor på balkongen och om ingen sådan finns går det lika bra med ett trångt vandrarhemsrum.


 Val d'Isères mest påkostade afterski med livemusik, eldslukare och trummis på taket. Stekarna hade också sin egen balkong, endast avsedd de som hade råd (och lust?) att köpa en enorm flaska champagne som kom nerhissandes på en minilinbana...Överdrivet? Nja...

Sunday, May 2, 2010

Saknade godingar

Första maj välkomnades tillsammans med systern och hennes familj. Alldeles för längedsedan jag träffade mina underbara systerdöttrar så det var extra mysigt att de stannade hemma och umgicks med oss hela kvällen. Både krocket och tivoli hanns med.

Ända sedan jag var liten har tivolit kommit tll byn den 1 maj. Det var mysigt att gå tillbaks till den gamla traditionen och promenera ner till nöjesfältet för en tur i en alldeles för snurrig karusell med tjejerna. Vi middagsbordet pratade vi om var tivolit hade legat när jag och min syster var små:

Jag: Ja just det, förstamajtivolit var bakom macken och by-karnevalen var nere i centrum.
Yngsta systerdottern: Va!? Fanns det en by-kannibal?!

Gissa om vi skrattade?

Saturday, May 1, 2010

Vintern rasat ut från öppna landskap


Det blev ett för mig relativt traditionellt valborgsfirande med ett par nykomlingar som årets första omkullvälta grill, spetsad sangria och förlust i brännbollsmatchen med ynka ett poäng. Som lagledare kändes det tungt i ungefär en sekund innan de tjugo glada deltagarna samsades och återvände till platsen för kvällens firande i hopp om värme, dans och alldeles för sorglig allsång till gitarr.