Wednesday, May 26, 2010

Jag kan betala den där

Jag läste precis en väldigt bra krönika i Amelia av alltid lika träffsäkra Malin Wollin om en vardagssituation som jag såväl känner igen mig i. Man står i kassan i matvarubutiken eller på något kafé och ska precis betala när man inser att man glömt plånboken hemma. Känns scenariot igen? Jag har i varje fall definitivt varit både personen som glömt pengar och personen som står bakom i kön. Varför, varför är det aldrig någon som gör som på film? Det vill säga, betalar för den där litern mjölk eller take away-latten eller vad det nu månne vara.

Malin beskriver en situation där hon står bakom i kön när kvinnan framför visar sig ha glömt plånboken. När Malin sträcker fram några sedlar och erbjuder sig att betala så går kvinnan med mjölken framför henne helt sonika iväg utan ett ord! Ingen annan säger något.

Jag har aldrig varit med om att någon erbjuder sig att betala men jag skulle bli så otroligt varm om hjärtat om det skulle hända. Nej istället får man med svansen mellan benen be om ursäkt. Som om det skulle vara pinsamt att ha glömt sina pengar, eller att ha slut på pengar för den delen? Vad är det för pinsamt med det?

Jag minns för en tid sedan en liknande incident på mitt snabbköp. Jag hade pantat lite flaskor och hade väl ett pantkvitto på 13 kronor eller något. Jag handlade för 500 och lade fram kvittot per automatik. Killen i kassan verkade ganska ny och glömde slå in det. "Strunt i det, sa jag, ge det till nästa kund". Jag packade mina varor och var på väg därifrån när kvinnan bakom mig kom rusande efter mig och frågade om det var jag som hade pantkvittot. Jag svarade glatt att det inte spelade någon roll. "Jo, jo, det är klart att du ska ha dina pengar", prosade hon och tog upp plånboken, plockade fram 13 enkronor och lade dem i handen på mig. Jag som bara tänkte underlätta för den stackars kassakillen hade nu ställt till med mycket mer besvär än vad det skulle ha varit att låta honom slå in det i efterhand.

Nej, att försöka vara snäll, medmänsklig och på köpet få känna sig lite som en barmhärtig samarit har man ingenting för. Jag säger som Malin, "betala någons latte, det gör man bara på film".

7 comments:

  1. Hihi, jag känner också igen mig, som du säger. Ibland som den utan plånbok och ibland stått bakom. Intressanta beteenden ni tar upp och jag kom att tänka på när jag stod i en bankomat och personen framför glömmer en 500-lapp i maskinen. Jag springer efter och ger honom pengarna utan att tveka men får inte ens ett tack! (Minns att jag var arg på detta i många år men kanske man inte finner orden?) Och trots att alla i kön (den var lång) sett vad som hänt så tätar de liksom igen kön så jag får ställa mig längst bak igen... Det var tacken, den gången iaf.

    Såg detta och tänkte på dig förresten: http://fest.kampanj.ikea.se/franskromantik :)

    ReplyDelete
  2. Jag tror jag fortsätter på den här!
    Det är inte klokt att människor inte kan ta emot hjälp från främlingar!!
    kram

    ReplyDelete
  3. Jag tror att det är ett så pass främmande fenomen för oss här i Sverige att vi inte riktigt vet hur vi bör reagera i situationen. Men helt klart håller jag med dig, vi borde agera lite mera medmänskligt när möjlighet ges!
    Kram

    ReplyDelete
  4. Jag har nog aldrig glömt planboken tror jag.. Nu händer väl det snart bara för det!

    Ah, j'ai vue que tu vas à Paris en juillet.. Jag önskar att jag ocksa vore där men det tror jag inte. Vore ju sa kul att träffas igen!

    Och du, jag har svarat dig under mitt inlägg om bloggtorka. Menade ju inte sa! Jag gör verkligen ingenting just nu, jobbar ju t.o.m hemma ;)

    Kram pa dig!

    ReplyDelete
  5. Annika: Som jag sa till dig, värsta jag har hört!

    Jess: Gör det!

    Ellinor: Det är värt att tänka på i alla fall när man står där nästa gång!

    Lisa: Inte, nej då kanske det händer när du minst anar det :)

    Det får bli i Paris nästa gång, eller kanske i Warzsawa!

    Kramar Emelie

    ReplyDelete
  6. Men hur står det till med människorna i det här landet egentligen? Jag skäms. Och jag har länkat till det här inlägget.
    Fattar inte att det ska vara så svårt att hjälpa en främling? Och än värre, när denne inte har stake nog att ta emot det och tacka för sig. Hemskt trist beteende!
    Tack för ett bra inlägg som ger tankar!

    ReplyDelete
  7. Sverige Sverige Sverige.....

    ReplyDelete