Wednesday, March 10, 2010

Att sjunga i regnet


Vi var som sagt på musikal i lördags och självklart ska jag berätta om hur det var.

Personligen har jag lite svårt för när buskis och musikal blandas. Jag föredrar musikal där det är sång och dans och dans och sång och inte för många putslustigheter, dörrar som smäller och yviga karaktärer med för stora ansiktsdrag. Överlag tycker jag att teatern på sistone präglats lite väl mycket av det senare på de stora scenerna. Humor är ju en väl beprövad metod för att höja publiksiffror och att man vill dra fler människor till teatern har jag full förståelse för. Dessutom, vem kan hålla sig för skratt när Johan Rheborg och Maria Lundqvist spelar ut hela registret på scen!

Första akten var kanske några skämt för många för min smak, men oj vad sången och dansen överglänste det. Jag fullkomligt älskade steppnumren och artisterna glänste både vokalt och dansmässigt. Dessutom var scenografin vacker och sista scenen i första akten magisk då riktigt regn fullkomligt sköljde över scenen. Andra akten var en njutning hela vägen och i slutet log jag från ett öra till det andra. Jag kan bara säga, har du vägarna förbi Stockholm innan mars är slut så köp din biljett här!

De grymma huvudrollsinnehavarna Karl Dyall, Hanna Lindblad och Rennie Mirro.

Men bäst av allt var förstås att se min underbara vän på scen. Jag har sett honom i flertalet uppsättningar genom åren, My fair lady, Mary Poppins, Cats...Varje gång blir jag stum av förundran över hans talang, hans otroliga förmåga, hans sätt att röra sig över scen som om det är den mest naturliga sak i världen och framförallt, hans utstrålning. Min vän har en kropp, en blick och ett djup som inte är av denna värld. Han är lätt att hitta på scen även när han utgör en del av en ensemble.

Dessutom är han en fantastisk vän, en person som betyder otroligt mycket, som jag delar så många minnen med. Ingen får mig att skratta som honom. Tack för ännu en kväll full av kärlek vännen.

4 comments:

  1. Jag har också väldigt svårt för den s.k busikshumorn, jag tycker inte alls att det är roligt utan det blir bara för mycket.
    Musikaler däremot är något alldeles extra, i alla fall en bra sådan :)

    Kram

    PS! Tack för alla dina fina och tänkvärda kommentarer du lämnat hos mig. Det är alltid roligt när folk tar sig tid att lämna en liten tanke eller reflektion på det man skrivit. Men extra roligt blir det när man märker att svaret är ett resultat av att man verkligen läst texten och funderat kring det som skrivits.

    ReplyDelete
  2. Även jag dissar buskishumor och mår illa så fort någon nämner Stefan och Krister.
    Älskar rena musikaler men jag har ju så svårt att gå och titta på dem....vill ju så gärna stå där själv på scenen...eller stå och stå....jag vill ju dansa där på scenen.

    Tack för dina underbara ord....alltid lika peppande och härliga att läsa:)

    Kramar

    ReplyDelete