Wednesday, July 30, 2014

Teaterlekplatsen - en ny temalekplats

Jag älskar ingången.
De flyttbara kulisserna kan man även åka på.
Trummor att klättra på, i och ur.
Testar olika scenkläder, med mask och peruk färdiga.
Hattar stora att krypa in i.
"Vad har fisken där?"
Amfiteatern.
En miniteteater för de minsta. 

En himla fin sak med Malmö Stad är att de satsar mycket på aktiviteter för barn. Här finns massor av aktiviteter för barn, fantastiska Folkets Park som jag har skrutit om förut, bra och billiga museum, gratis teater och en mängd roliga lekplatser, bland annat alla temalekplatser. 

Det nyaste tillskottet besökte vi häromdagen, teaterlekplatsen. Här kan man spela teater i amfiteatern, spela musik och välja bland olika kulisser och klättra på trummor och olika teaterväsen. Det finns även vanliga gungor och rutschkanor och gott om skugga under träden att picknicka på. Dessutom finns det i anslutning till nästan samtliga lekplaster många fräscha toaletter. 

Bland de tjugo temalekplatserna hittar du bland annat bondgård, rymd, Afrika, rörelse, sol, djungel och vatten. Mer om varje temalekplats kan du läsa här!

Monday, July 28, 2014

Hett, hett, hett

Alltså det är inte många knop här hemma. Jag försöker underhålla min snart 3-åring på olika sätt, vi hänger i vänners och familjers trädgårdar och pooler och varvar det med lekplatser och badplatser i staden. Detta måste vara den bästa sommaren på länge, bara så rackarns irriterande att vara gravid i åttonde månaden och inte riktigt orka med vare sig sol eller bus. Men en gör så gott en kan.

Sunday, July 20, 2014

Det här med att hitta inspirationen i sommarvärmen är inte lätt.


Vi sätter oss i skuggan och fikar lite till så får vi se sen.

Själv tycker jag att det är supertråkigt att så få bloggar uppdateras men jag orkar tyvärr inte göra något åt saken själv just nu och då kan jag ju inte gärna begära det av någon annan heller. 

Njut av sommarvärmen. Det gör sannerligen jag. 

Thursday, July 17, 2014

Att säga sin åsikt

I en diskussion som handlade om att ta konflikter och att vara känslig för andras åsikter sa en vän idag till mig att kanske inte alla har samma behov av att lufta sina åsikter som jag har. Jag började fundera över vad hon sagt och försökte komma fram till varför jag vill opponera mig mot det uttalandet. Jag kom fram till att jag inte köper det. Nej, alla har inte behov av att vädra sina åsikter, men frågan är då, varför har man en åsikt och till vilken nytta? Om man inte delar med sig, diskuterar och reflekterar kring sina åsikter, vad är de då värda? 

De åsikter jag har om saker och ting är ett resultat av det liv jag levt, de diskussioner jag haft och de fenomen jag har stött på under livets gång. Jag har starka åsikter när det gäller ett par saker och någon åsikt i de flesta frågor jag tycker är viktiga. De frågor kring vilka jag saknar åsikt, saknar jag även engagemang. Av två anledningar anser jag det viktigt och till och med nödvändigt att dela med mig av mina åsikter bland vänner, i min familj, med min partner, på sociala medier och i mitt yrke. Den första handlar om att utvecklas, den andra om att förändra.

Om jag aldrig hade diskuterat mina åsikter och på det viset fått inblick i andras åsikter skulle kanske min världsbild se likadan ut nu som den gjorde när jag var 17. Kanske skulle jag ha åsikter som egentligen tillhörde andra, men som jag genom min brist på engagemang eller genom min rädsla inte skulle kunna försvara eller förklara eftersom jag aldrig prövat dem i en diskussion och sett om de håller.  Det jag tycker och tänker utvecklas ständigt, genom att jag läser, tänker och framförallt, diskuterar med andra kloka (och mindre kloka) människor. Jag kommer att ändra mig många gånger igen och jag kommer att fortsätta träffa människor som kommit längre än jag i sitt tankesmideri och jag törstar efter att höra deras åsikter. 

Den andra anledningen är kanske ännu viktigare. När jag har åsikter om den värld vi lever i, om hur vi lever och varför, i stort och smått, så är det för mig en självklarhet att vilja påverka andra att tycka likadant, eller åtminstone försöka förstå varför andra tycker annorlunda och se om det finns något i deras sätt att tänka som jag borde ta till mig. Det jag har starka åsikter kring, som att äta mindre animaliska produkter, att välja cykel och tåg istället för bil och flyg, att inte omge mig med kemikalier, att välja ekologiskt, att ge pojkar och flickor flera möjligheter eller att ha en generös invandrings- och flyktingpolitik, är så otroligt viktiga för mig. Jag tror att många av de saker jag brinner för är framtiden. Det är nödvändigt att engagera sig på något plan och jag tycker att vi alla har ett ansvar att ta för vår gemensamma planets nutid och framtid. Kan jag då sitta tyst och låta andra diskutera, hålla mun för att jag inte vill ta en konflikt eller knipa igen för att inte såra någon?

Jag tycker inte bara att det är fegt att inte stå för vad man tycker. Jag tycker att det är komplett obegripligt. Om det betyder att jag gör folk upprörda och sårade så får det nog vara så. Då har jag i alla fall gjort skillnad. 

Monday, July 14, 2014

Rainy Mondays

Det verkar som att regnet passar på att komma på måndagar den här sommaren. Då kan man sysselsätta sig genom att hänga på stadens museum, äta glass under tak på uteservering och hänga på stadsbiblioteket och läsa så många böcker man bara orkar. Om man tycker att många av mina foton sen föreställer min dotter är det för att jag tillbringar ungefär all min vakna (och sovande) tid med henne just nu. Det är bara att stå ut. 





Kom tillbaka vackra värme!

Regent öser ner utanför rutan och jag och Carla har krupit upp i soffan och tittar på sommarlovsmorgon under en filt. Det är mysigt, absolut, men jag saknar ändå den där galna, osvenska sommarvärmen. Åh vad jag njuter av att kunna sitta i skuggan och inte frysa och att aldrig behöva säga nej till Carla när hon vill bada. Nu håller vi tummarna för att sommarvärmen ska få vara kvar länge än, eller hur?




Wednesday, July 9, 2014

Santa Cruz

Direkt när vi kom in på nöjesfältet såg Carla de färgglada vagnarna i Skyliften. "Den vill jag åka". Lyckligtvis fanns det massor av karuseller som en 36 inches lång liten person får lov att åka, med eller utan chaperon.
 Det är ändå något speciellt med dessa boardwalks belägna precis vid havet. Mysigare nöjesfält får man leta efter. Inget inträde tas och ett häfte på 50 biljetter som räckte till ett tiotal karuseller kostade 350 kronor.

 Det blev ingen berg- och dalbana denna gång men Erik och jag har testat den gamla skrangliga saken förut. En upplevelse i sig!

 Ingen rädder för farten här! Den lilla tuffingen vill ha högt, snabbt eller mycket snurr.

 Men det gick bra med lite lugnare aktiviteter emellanåt också. Kolla in villorna i bakgrunden. Ganska vackert läge, även om det måste höras en del från boardwalken sommarhalvåret.

 Inför uppskjutet är nog fadern mer nervös än barnet som absolut inte vill ha pappas hjälp.

 Polisen ser sig nonchalant omkring och flyger helikopter med en hand.

 Erik försöker förgäves vinna en "dubbe" som är favoriterna just nu. Carla tycker mest synd om clownerna som tappar sina tänder.

 Utsikt från pariserhjulet i solnedgången.

Sponsrade lastbilar.

 Om man prickar in rätt sommardagar är det dessutom fantastiskt mysigt att hänga på stranden, även om Stilla havet här håller ungefär samma temperatur som Östersjön hemma.

Under vår USA-vistelse bodde vi mestadels på olika Bed&Breakfast-ställen. I Santa Cruz bodde vi bredvid boardwalken på charmiga Boca del Cielo". Här kände vi oss verkligen som hemma hos den lilla mexikanska familjen som tog hand om oss på bästa möjliga vis. Rummen är charmiga och frukosten rejäl. Att husdjuren fritt rör sig i och utanför huset gör det inte sämre om man reser med djurtokiga barn. Papegojan, hunden och katten blev snabbt favoriter.

Tuesday, July 8, 2014

Ett futtigt problem jag vet men...

Är det någon annan som har problem med att bloglovin tar bort styckeindelningen? Det finns några saker jag stör mig riktigt mycket på och en sådan sak är hybridstycken, det vill säga när man inte gör ett riktigt stycke genom att göra en blankrad eller indrag, utan bara hoppar ner en rad (alltså trycker på enter en gång). Nu måste jag stå ut med att se min egen text i bloglovin med endast denna typ av fuskstycken trots att det ser rätt ut på bloggen. Argh! 

Vad hände?

Här sitter jag i min för tillfället inte alltför smidiga kropp, svettas och flåsar som en hund. Sommarvärmen kom med besked lagom till vi kom hem från Kalifornien verkar det som. 

Jag klagar inte, det är härligt med värme, små fötter i barfotavänligt gräs, vattenspridare med iskallt vatten, skrubbsårsbruna barnben och skratt som färdas långsamt i den täta  luften. Då kan det vara lite strunt samma att man själv känner sig på som en flodhäst alltför långt ifrån sin flod. 


Friday, July 4, 2014

Monterey Aquarium






Om man gör Kalifornien med barn är Monterey ett utmärkt stopp i ett par dagar. Jag har svårt för djurparker och akvarium eftersom djur i fångenskap nästan alltid är en dålig idé, men detta är ett av de bästa ställena. Bara små vattendjur och nästan bara de som finns naturligt utanför den kaliforniska kusten. 

Carla blev eld och lågor och sprang runt mellan fiskar, maneter, hammarhajar, lekland och touch pools där man fick känna på sjögräs, sjöstjärnor och krabbor. Om man vill spara en förmögenhet tar man en stämpel och går två kvarter bort och äter lunch, till exempel på Happy Girls organic café. 

Inträdet är galet dyrt men har man barn under tre åt betalar man inget för dessa i alla fall. 40 dollar per vuxen dock, men jag tycker att det är värt det när man ändå är här och så många andra saker är gratis att uppleva. 

Thursday, July 3, 2014

Yosemite

Äntligen uppe på höjd efter en lång bilresa. 

En sak som vi inte hann göra vid vårt första Kalifornien-besök, som var en road-trip från SF till LA kombineratrs två veckor i SF, och som vi tänkte att vi definitivt skulle göra om vi åkte hit igen, var att besöka Yosemite National Park. 

Eftersom vi är här i bara 15 dagar blir det kortare stopp på varje ställe men det fungerar bra. Att resa med en 2,5-åring innebär ju också att man inte kan göra alltför avancerade strapatser, så två dagar i nationalparken med en kortare hike på cirka 2miles per dag var precis lagom. 

Vi bodde i en tältstuga i något som heter Tuolomne meadows. De flesta amerikaner campar ju och har detta ställe som start eller slutpunkt men har man barn och vill göra kortare dagsutflykter och gillar att man kan serveras frukost och middag på samma ställe är det toppen, speciellt eftersom all mat i tälten är strikt förbjuden. Utanför de gemensamma badrummen och vid parkeringsplatsen fanns särskilda björnboxar där all mat, hygienartiklar och dricka var tvungna att låsas in! 
Naturen helt enkelt. 
Vattnet var iskallt men man måste ju känna på det. 
Vattenpöl.
När det regnar kan man bygga med lera i tältet. 
Vår sovplats, komplett med kamin och lykta som enda ljuskälla. 
Dog lake. 
Vy över Dog Lake. 
Badstopp. 
Fruktstund. 
Inuti ett jättestort redwoodträd. 

Wednesday, July 2, 2014

Den där ilskan som man inte kan ta tillbaka

Igår blev jag arg på dottern. Arg på en stackars tjej som suttit i bilen i fem timmar, med bara paus för lunch och en butik med skor. Arg på en liten som varit så grym på denna resan att de flesta vi bott hos kallat henne för en "excellent traveller". Jag var trött, illamående och jag har inga ursäkter för det och kanske just därför gnager det mig fortfarande. 

Vi hoppade ur bilen, framme vid sista stoppet på resan, pyret nyvaket, skrek och skrek. Otröstlig. I tio minuter försökte jag trösta och lugna. Sen orkade jag inte mer. Jag satte ner henne, försökte säga åt henne att vara tyst. Till slut blev jag arg, det hjälpte förstås inte utan gjorde saker och ting värre. Till slut gick jag därifrån. Erik fick rycka in, lyfta upp och trösta. Jag stod kvar och kände mig misslyckad. 

Så oerhört tacksam över att vi är två men livrädd för att jag inte verkar kunna själv. Tålamod har aldrig varit min grej, men det har ju bara drabbat mig själv tidigare. Ibland är det avskyvärt, det här med att ta hand om någon annan, någon så sårbar. 

Tuesday, July 1, 2014

Ge det ett andra chans


En av de sakerna jag älskar mest med Kalifornien är alla vintage-, antik-, second hand-, charity- recycle och loppisbutiker som finns. I varje liten håla kan du hitta en lokal second hand där du, åtminstone om du är som jag, kan hitta en årsförbrukning kläder. 

Hemma hittar jag prylar, kläder och skor på second hand ganska ofta, i Köpenhamn och Paris är det lättare men dyrare, men här, här behöver man inte ens anstränga sig. Ett fynd syns på bilden ovan, en 3-dollars pyamas med amerikansk fotbollmotiv som genast blev succé. 


Tuesday, June 24, 2014

Kalifornien utan kamera

Tror ni inte kameran passade på att lägga av lagom tills vi packade upp den väl framme i solstaten? Det är delvis därför jag inte bloggat ännu. Jag vill ju kunna lägga upp lite härliga bilder, men nu får jag väl nöja mig med lite halvtaskiga mobilshots så länge helt enkelt. Hoppas på att kunna köpa en ny kamera snart!